Intervju i Världen idag: Yoga är religion

Intervju i Världen idag: Yoga är religion

Yoga är religion

Läkare: ”Yoga är religion”
Biverkningar av yoga och mindfulness borde redovisas tydligt inom sjukvården. Det menar Albertus Magnus Sterner, specialist i allmänmedicin och diakon. ”Be din läkare att redovisa vad det här står för”, säger han, starkt kritisk till dagens situation. Världen idag den 25 maj, 2016

Diakon Albertus Magnus
 Diakon Albertus Magnus

Vågen av yoga och mindfulness – två metoder sprungna ur hinduism och buddism – har hittat långt in i svensk sjukvård. Albertus Magnus möter den i sitt dagliga värv. Patienter undrar om yoga är lämpligt för dem, om det kan hjälpa mot deras stress eller kanske mot ortopediska besvär. Han är skeptisk.

– Jag ordinerar psykoterapeutisk, fysioterapeutisk och medicinsk behandling när det är lämpligt. Som läkare är jag också för fysisk och mental träning, god andningsteknik och avslappningsövningar. Detta är jätteviktigt. Men jag ordinerar inte yoga – för det är religiös praktik.
Här är Albertus Magnus bergfast. Hans uppdrag som läkare är att verka inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet. Och dit räknar han inte yoga eller mindfulness. Han menar att de ibland ordineras nästan slentrianmässigt. Albertus Magnus är kritisk.

– Om man överhuvudtaget ska ordinera religiös praktik så måste man – som vid all form av ordination eller behandling – informera om biverkningar, säger han och menar att detta inte sker i dag.

– Om man till exempel är kristen så ska man informeras om att yoga är religiös praktik. Detta är ett gammalt religiöst system som i princip kräver att kroppen ska förberedas omsorgsfullt i syfte att uppnå andliga mål.

Men det finns ju många olika sorters yoga. Och många menar att yogan, i flera av dessa former, är frikopplat från yogans andliga ursprung. Kommentar?

– Jag förstår inte vad man försöker säga med det. För antingen håller man på med motion, uttänjningsövningar, avslappning och liknande. Sådan fysisk aktivitet är jättebra. Men så fort något är yoga så är det yoga. Sedan kanske det kan graderas i sin intensitet. Men det blir inte mindre religiös praktik för det.

Han söker efter en liknelse för att beskriva vad han menar.

– Du kan gå in i ett kyrkorum för att värma dig eftersom det är kallt ute och du fryser. Men kyrkorummet blir inte mindre en plats för bön och tillbedjan av vår Herre för den skull. När du har suttit i detta rum ett tag så kanske du successivt börjar titta på krucifix, läsa i Bibeln och faktiskt – på sikt – kommer till tro. Hursomhelst så kan inte kyrkorummet reduceras till en värmestuga.

Han upprepar att yoga till sitt väsen – även om vi talar om enkel yoga-jympa – är just yoga. Det vill säga i grunden religion.

– De olika kroppsställningarna i yogan har olika namn och en hindu betraktar dem som ett slags offergåva till sina olika gudar, påpekar Albertus Magnus.

– Även om vi i Sverige säger att yoga handlar om att jag ska bli lugn och fridfull så kommer en hindu säga: ”Ja det är bra, men det är yoga i alla fall och du tillber en av våra gudar genom att göra på det här sättet”.

– Detta har vi svenskar väldigt svårt att förstå eftersom många tyvärr är teologiskt illitterata.

Att som läkare ordinera kristen förbön skulle i dag troligtvis rendera en anmälan. Det betonar Albertus Magnus. Han konstaterar att även sjukhuskyrkorna är avkristnade. Ofta saknar de kors. Samtidigt som detta har skett, menar han, har österländsk religion tagit sig in bakvägen. Det märks exempelvis på stora sjukhus som Danderyd och Karolinska där yoga i dag ordineras av medicinska läkare.

– Som kristen ska man bemöta sin läkare och begära en redogörelse vad detta är för något och få en motivering till varför det är bra för dem. Inklusive biverkningar!

Albertus Magnus menar att yoga och mindfulness strider mot den kristna människans andliga natur, riskerar att korrumpera henne.

– Detta är en biverkan – det vill säga oönskad effekt – som en kristen har rätt att informeras om.

– Som all korruption kan man avfärda den som en engångsföreteelse eller försöka släta över den med ursäkter. Men det kan successivt övergå i en livsstil.

Problemen är desamma med mindfulness som med yoga, menar Albertus Magnus.

– Jag menar att detta är motsatsen till bön. Bön är en relation med Gud, men i mindfulness kröks man in i sig själv och hamnar i ett upplösande friläge. Dess motsvarighet i buddism är att man ska bli helt tom i sinnet för att kunna upplösas i någon ursprunglig opersonlig spirituell substans. Där handlar det istället om att undvika reinkarnation.

– Självklart ska man stanna upp och dofta på blommorna eller stanna till vid en vacker utsikt och betrakta den under reflektion. Men mindfulness, i den form som kommer från meditation, handlar det om att bli tom i huvudet. Och då, menar jag, så går det inte att be, läsa Bibeln eller ha en relation med Kristus.

Men väldigt många hävdar och en del studier visar att patienter faktiskt fått hjälp genom yoga och mindfulness. Vad säger du om det?

– Ja, vad bra då. Men ändå inte. Frågan är: Hade de kunnat bli hjälpta på något annat sätt? Ja förmodligen. Och har de, som är kristna, äventyrat sin tro och kristna identitet? Ja, det har de.

– För övrigt menar jag att man inte kan låta fallstudier påverka sjukvården. Det kan kännas bra för stunden, men på lång sikt, blir det någon förändring? Eller är detta bara någon slags inre refug man kan ta till när man inte har metoder att lösa livets problem. Då menar jag att sjukvården ska hjälpa människor med metoder att lösa problem, för att kunna gå vidare i relationer och att förstå sin omgivning.

Som jämförelse nämner han de ökända transplantationerna med strupar på Karolinska Institutet.

– För de som överlevde var det bra men för dem som inte överlevde var det inte bra. Till en början bländade kirurgen alla innan det hela skärskådades!

– Men yoga och mindfulness har inte skärskådats på det sättet. Tyvärr har vi i Sverige inte längre tillräcklig teologisk kunskap eller styrka för att kunna bemöta dessa religösa praktiker. Istället får man höra att det inte kan vara så farligt. Istället hänvisas vi till känsla. Ja det känns bra, alltså måste det vara bra. Att enbart förlita sig på en känsla är fullständigt livsfarligt. Åtminstone om man ska syssla med sjukvård.

Av Jonas Adolfsson, Världen idag

0 kommentarer

Lägg till kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

error

Önskar du att fler får läsa detta?