Världen bjuder upp oss till dans. Den kan inledas milt, eggande eller brutalt. Vissa valsar villigt med, medan andra är mer avvaktande till virvlande kliv eller kanske en aning stela i stegen till sin läggning. När vi dock märker att vi inte kan föra i dansen, utan ständigt låter oss bli förförda, är det klokt att släppa taget för att kunna dra bort från världslig rytmik och lockande toner. Detta för att kunna finna andligt lugn, avgöra vad som är viktigt i livet samt få en möjlighet till att förstärka eller gjuta om vår moraliska grund så att den står emot framtida manipulationer.
Denna angelägna kontemplation, under Den Stora Fastan, kan hjälpa oss att försaka och göra oss oberoende av världsligt bländverk. Hungern som ha-begär, inklusive driften att förvärva pengar och inflytande, har ingen egentlig makt över oss. Genom att vända det materialistiska ryggen under fasta kan vi lära oss att bemästra lockelserna där vi är, utan att behöva krypa in i grottor eller gå i kloster. Vi kan leva i världen, utan att behöva leva av den (jmf. 1 Joh 4:1-6). Längtan och begär är högst mänskliga och naturliga drag djupt inom oss. Förlorar vi emellertid kontrollen över dessa kommer vi att spåra ur i olycka och bortvändhet från Gud. Begäret är likt järnmalm, som vi kan välja att smida till plogbillar, stålpennor eller svärd.
Kristus Jesus återupprättade den mänskliga styrkan, och till vägledning har vi Den Helige Ande. Guds styrka löper ofta via mänsklig svaghet. Genom att vi kan välja att inte kännas vid den världsliga tummelplatsens illusioner och retelser kan vi bemästra oss till sund måttfullhet. Emellertid måste vi själva vilja och välja den vägen av egen andlig kraft. “Som Guds medarbetare uppmanar vi er också att ta emot Guds nåd så att den blir till nytta. Han säger ju: Jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag. Nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.” [2 Kor 6:1-2] Frälsningen förgyller ständigt den grå vardagen om vi öppnar ögonen för detta och tar emot den.
Flugornas herre försökte splittra treenigheten (Matt 4:3) såsom vederbörande alltid försöker splittra oss människor. Densamme motsäger och strävar efter att underminera Guds ord och vilja, samt försöker lova människan övermänsklighet om hon bortser från Guds bud och väg (1 Mos 3:1-5). Ett slags försök till urfasta, när israeliterna tågade ut ur Egypten genom öknen, ledde till misstro och tvivel (2 Mos 17:1-7; jmf. 2 Kor 10). Kristus Jesus visade sedermera att det är mänskligt möjligt att genomföra dylika ökenvandringar med bibehållen lojalitet till Gud och Hans bud (Matt 4:1-11).
Vår tids öken är det andefattiga konsumtionsindustrisamhället, där flimrande massmedia distraherar och inköpslistor dikterar. Än idag låter vi oss förvillas till bortvändhet, vilsenhet och död. De som utan kristen självdisciplin släpper in frestelser för djupt riskerar att drabbas av inre slitningar och förlorat självförtroende; såsom slavar för utanpåverk. Inte olika Eva, överför vi sedan våra anammade livslögner och förvridna uppfattningar på vår omgivning, likt vissa rökare som finner ett slags lättnad av att bjuda andra på cigaretter.
Det är enkelt att förbli passiv och bara följa med den allmänna massan. Se istället livet som en medveten ansträngning. Tag aktiv handling, men inte för att bara dansa med. Fastetiden är en god tid för träning i att bryta upp osunda vanor. Fastetiden gäller inte främst dieter, eller klädkoder, utan lär oss att kunna välja mellan Guds Ord eller förgängligheten (1 Joh 2:17). En suverän, fri mänsklighet eller ett apatiskt, automatiserat slavsamhälle? Flugornas herre säljer. Vi väljer.
Fasta genom bön, givmildhet och uppbyggelse, med hjälp av Den Helige Ande.
Fnys åt frestarens tomheter.
Finn vägen tillbaka till Gud genom Kristus Jesus.
Fr. Albertus Magnus
Nordisk-katolska kyrkan
Första Söndagen i Den Stora Fastan – Kampen mot frestelser.
Läsningar: 1 Mos 3:1-21; 2 Kor 6:1-10; Matt 4:1-11.
0 kommentarer