Skillnaden mellan flanören och posören är den störda självupptagenheten. Flanören driver måhända halvslarvigt omkring, men är ofta mer eller mindre intresserad av omgivningen och mötande människor. Posörerna medströmsflyter i de massmediala uppfostringsforsarna, av floskler och åsiktskorrigeringar, i hopp om att få beröm trots sin tomhet.
Där flanören kan ha upptäckarglädjens integritet har posören blott en onaturlig hållning; inte bara den fysiska hållningen, utan i förhållningssättet till sig själv i relation till andra. Ytterligare tragiska posörer är de skenheliga ögontjänarna. Man visar upp sig för andra, men glömmer Gud.
Berusningen av andras uppskattning är inte svår att förstå, men den kan lätt gå över i ett vansinnigt missbruk. Motmedlet är självbehärskning (2 Pet 1:5-8). Ett annat motmedel är ödmjukhet. Korset som tecknas i våra pannor på Askonsdagen är ett slags ödmjukhetens sigill, med insikten om den jordiska förgängligheten, men samtidigt en signatur av Nåd.
Askonsdagen är ett tillfälle för vittnesbörd och manifestation gällande uthållighet i tron, inte som en parad eller uppvisning i hur kristen man kan (försöka) vara. Istället för poserandets tomma ceremonier och retuscherade självfotografier är vi uppmuntrade att inrikta oss på hjärtats ångerliturgi och sann ruelse (Joel 2:12-19).
Låt Fastetiden vara som en hjärtats pilgrimsvandring, där vi upphör att flanera runt i vardagen, för att istället välja bort det som distraherar relationen till Gud, fördjupa oss i bön och se till vår nästa i kärlek. Fastan är en metod att ta sig ur ”fördärv som på grund av begäret finns i världen.” [2 Pet 1:4] De påbjudna fasterätterna är ett slags ekvivalent undvikande, en övning i att frigöra sig från det köttsliga begäret.
Vi väljer om vi vill vara slavar under tingen eller fria i Kristus Jesus. Köttets begär är likt ett bojsänke som kan dra oss ned i det världsliga djupet, genom fastan kan vi förstå och förbereda oss för befrielsen i Kristus Jesus, som lyfter oss upp tillbaka till Gud. ”För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” [Matt 6:21]
Fr. Albertus Magnus
Nordisk-katolska kyrkan i Karlskrona, Sankt Nikolaus.
Askonsdagen – Den Stora Fastans inledning: Den rätta fastan – Hjärtats omvändelse.
Läsningar: Joel 2:12-19; 2 Pet 1:2-11; Matt 6:16-21.
0 kommentarer