Gud eller världen

Gud eller världen

Vad är det som gör att någon älskar pengar? Är det flärden de köper? Är det den förmenta friheten, att kunna göra vad man vill; till skillnad från vad Gud vill med oss? Är det makten över din nästa som medföljer rikedomarna? Hur går det då med kärleken till din nästa? Är pengar ett mål eller ett medel? Vad är pengar?

De som söker materialistiskt förvärv drivs av girigheten, som är ett av ondskans mer söta och starka berusningsmedel. ”De som vill bli rika råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär som störtar människor i fördärv och undergång. Kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har vissa kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.” [1 Tim 6:9-10]

Girigheten är ett slags avgudadyrkan som leder oss bort från Gud (Kol 3:5). Vår Herre varnar oss: ”Se till att ni aktar er för all slags girighet, för livet handlar inte om att ha överflöd på ägodelar.” [Luk 12:15] Livet handlar om att leva i gemenskap med Gud, enligt Guds vilja (jmf. Matt 6:24).

Pengar är konserverad kraft och utgör därmed ett slags maktmedel, såsom hotelsens gulddoublérade tvilling. Med lön och bonusar manipuleras den anställde. Med anslag påverkar man institutioner. Med mutor styr man beslutsfattare och förtroendevalda. Med skatt, pålagor och avgifter behärskar politrukerna sin befolkning. Vem ansvarar emellertid för pengarnas uppkomst?

Pengarnas livmoder är skuldboken. Den som är satt i skuld är inte fri. Den som är satt i skatt är inte heller fri. Hur vi än gör, kommer penningens kraft alltid att försöka utöva makt över oss (jmf. Pred 5:9). Vissa har vett och omtanke att förvalta ägodelar och rikedomar till befolkningens fromma. Josef samlade i ladorna åt och för befolkningen (1 Mos 41). Delar företrädare för svenska myndigheter samma inställning? (jmf. Ord 1:19) Hur står det förresten till med egennyttan hos svenska tjänstemän?

Å andra sidan, vem vill inte leva ett bekvämt liv? Bekvämligheter kan dock leda till att man tappar sin andliga spänst. Muskulatur blir starkare och friskare av regelbundet motstånd. Vad får oss att växa i anden? Vi bör även beakta den världsliga förgängligheten och att det enda man kan ta med sig till Himmelriket är den egna nivån av värdighet (Luk 12:20-21; jmf. Matt 6:19-21).

Vissa tycks mena att mycket pengar innebär ett slags frihet (jmf. Pred 5:10-11). Frihet från vad? Frihet till vad? Vidare borde man fråga sig: Om jag har lån på min bostad, vem kontrollerar mitt hem? Om jag är skyldig att betala fastighetsskatt, vem kontrollerar det jag tror att jag äger? Om jag har pengar på banken, vem har den juridiska rätten till beloppet?

Det har påståtts att motsatsen till kärlek är likgiltighet. Det är en ytlig, ateistisk slutsats. Motsatsen till kärlek är kontroll, där för all del likgiltighet kan vara en komponent. Fråga flugornas herre eller någon med erfarenhet från ett äktenskap präglat av svartsjuka. Fråga en slav. Fråga en lönearbetare med bostadslån.

Kärleken till pengar, flärd och världsliga bekvämligheter leder oss bort från Gud och från vår nästa (Matt 22:37-40). Kristus Jesus vänder ryggen åt både pengar och skatt samt visar oss att dessa är bundna till det världsliga (Luk 20:25). Pengar och skatt binder således oss till det världsliga och berövar oss vår andliga kraft om vi inte är försiktiga. Likt eld både kan värma hem och tillreda måltider, har den även en förödande kraft i sitt otämjda tillstånd.

Den som menar att pengar köper glädje, liv och andlig styrka har gått vilse. Att försöka släcka vår andliga törst med pengar och prylar är som att begära åderlåtning mot blodbrist. Det första ådersnittet, eller aktieklippet, kan kännas hoppingivande, men sedan strömmar det vi önskar stärka ifrån oss och vi förtvinar andligen som människor.

Den som inte vänder det världsliga ryggen riskerar att knäppa på sig materialismens halsjärn. I materialismen finns ingen frihet utan bara en position. Låt oss istället alltid vara vända mot Gud och låt oss alltid vara generösa med varandra. ”Se till att ingen lönar ont med ont, utan sträva alltid efter att göra gott både mot varandra och mot alla. Var alltid glada, be utan uppehåll och tacka Gud i allt. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. Släck inte Anden. Förakta inte profetior, men pröva allt, behåll det goda och håll er borta från allt slags ont.” [1 Tess 5:15-21]

Fr. Albertus Magnus
Den Heliga MässanNordisk-katolska kyrkan i Karlskrona, Sankt Nikolaus.
Första Söndagen efter Trefaldighet: Gud eller världen – Den rike mannen och Lasarus.
Läsningar: Pred 5:9-11; 1 Tim 6:6-10; Luk 12:13-21.

0 kommentarer

Lägg till kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

error

Önskar du att fler får läsa detta?