Vi vilar vid en allvarlig växel: Antingen en aktiv fortsättning av förstörelsen av det sociala samhället och en fortsatt forcerad övergång i det så kallade ’nya normala’, det vill säga till ett slags mekaniserat uppehälle; eller så bryter vi upp den infesterande korruptionen och förstörelselustan för att återerövra ett värdigt sätt att leva.
Vi befinner oss sedan länge i ofred, men blott en bråkdel innebär bomber och granater. Vilseledande avledningsmanövrar innebär att det tysta kriget öppnar en skramlande och skrämmande front.
Inte bara kristna utan även förvånande många materialister förefaller såsom blinda gällande utvecklingens framfart och teknokratins slutstation. Omedvetenheten kan dock botas med inre förvandling, alltså Frälsning.
Det som strävar efter att omforma vårt samhälle är emellertid besatt av yttre förvandling, gällande människokroppen, tillvaron och vår föda. Själsliga problem skall åtgärdas med skalpellen.
Andra materialister vill göra ”kött” av grönsaker eller mycel. Detta skall tydligen rädda världen, emellertid snarare blott skydda det världsliga. Mat från gården eller dödfött kött från laboratoriet?
Den världsliga upplysningen är att kunna se världens alla detaljer och inventera dess minsta beståndsdelar. Leder detta till ett gigantiskt, gnostiskt bibliotek av kunskap om materian eller leder det till sann vishet?
Upplysning genom Kristus Jesus är gåvan att se bortom skapelsen och istället se sin samhörighet med Gud. Kristus Jesus är vårt dagliga bröd (Matt 6:11; Joh 6:26-35) och de blinda får så sin syn (Mark 10:52). Medan profetior förbereder människor mentalt, med en förståelse om att Hoppets gnista aldrig slocknar (Mark 32-34), innehåller Bibeln även förklaringar.
Kristus Jesus inträder i världen, alltså Ordet blev kött, och därmed för oss att se. Han kommer till den fallna människan, symboliserad av Jericho, med Frälsning. Han giver den troende människan, gestaltad av Bartimeus, den sanna synen och medbjuder oss tillbaka till Gud, likt vandringen till Jerusalem (Mark 10:46-52).
Fastan är en metod att andligen förbereda oss, likt en utbildning och träningsläger för kärlek till din nästa, andlig rörlighet och omdöme. Får det lov att vara ett materialistiskt, mekanistiskt uppehälle i en konkurrenskarusell eller ett levande, socialt samhälle av medmänsklighet? Ofred eller fred? Köttets väg eller andlig mognad?
Du väljer.
Fr. Albertus Magnus
Nordisk-katolska kyrkan i Karlskrona, Sankt Nikolaus.Quinquagesima – Fastlagssöndagen: Guds lidande kärlek – Den blinde tiggarens Söndag.
Läsningar: Jes 52:13-15; 1 Kor 1:18-25; Mark 10:32-34, 46-52.
0 kommentarer