Hur känner man igen ondskans ansikte? Är det ansiktet som äter sina egna barn? Är det ansiktet som spyr förolämpningar, skrattar åt olycka och övertalar till omoraliska handlingar? Är det ansiktet som vänder sig bort från Gud, för att grina i stolthetens självbelåtna leende? Är det ett ansikte som är avskräckande eller lockande? Ett intagande ansikte som försöker dölja en andlig stumhet eller tomhet? (jmf. 2 Kor. 11:13-15)
Man kanske kan beskriva ondskans ansikte som gränslöshetens respektlösa ansikte, som inte bekänner eller tillber Gud. Ett ansikte utan omtankens konturer, eller återspegling av Guds vilja, som sjukt av avund far fram över skapelsen och människors värdighetsgränser. Ett ansikte som suktas och slukar. Ett ansikte av girighet och högmod, utan hänsyn eller samvete. Somliga låter sig dessvärre imponeras av dylikt.
Likt de gränslösa byggherrarna vid Babels torn (1 Mos. 11:4), finns i våra dagar självtillräckliga, giriga och maktfullkomliga människor som, berusade av hybris, tar sig alla tänkbara och otänkbara friheter, medan vi andra är fjättrade i ett babyloniskt skuldfinanssystem. När korrumperade politruker, vår tids ’politiska handledare’, blir avslöjade för sina missgärningar, rullar de runt i sina lögner och beter sig likt avslöjade tonåringar, samt skyller på omständigheter eller egen naivitet.
Mänsklighetens värsta inre fiender är de som självförhärligar sig i ett förvirrat självbedrägeri med kvasigudomliga proportioner. Dessa luciferiska tilltag är ett högförräderi mot mänskligheten, då man tillåter sig att högfärdigt behandla sina medmänniskor som simpla undersåtar, likt disponibla slavar; att sända ut i krig, sätta i skuld och beskatta, samt använda till otillbörlig förlustelse.
Hur understår de sig att försöka ta äran av Gud? Hur kan de nedlåta sig till att handla med barn och kroppsdelar? Hur törs de experimentera med människoliv och mänsklighetens hälsa? Högmod utan samvete. Dessa människor äger de företag och organisationer som programmerar sociala förutsättningar och styr hur människor kan vara mot varandra. Vilka är deras etiska principer?
När dessa antikristliga strävanden och beskrivningar ter sig allt för dystra, minns Kristi Jesu ord om Pingstens välsignelse: ”Men Hjälparen, Den Helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, Han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.” [Joh. 14:26-27]
Vi bör vända vår välbefogade avsky, gällande den djupa, korrumperande staten, till förlåtelsens stilla medkänsla och be för dessa arma politruker som har låtit sig korrumperas bortom de flesta sunda människors fattningsförmåga. Experimentalfarmakologi, skenkonflikter, upprustningsindustrihysteri och skuldmättnad går mot ett slut genom sina immanenta orimligheter. Be för försoning, omvändelse och frälsning, med tacksamhet för att Vägen tillbaka till Herren står öppen, genom Kristus Jesus, vår Herre.
“Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna. Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt.” [Ef. 6:10-13]
Vi kämpar mot ett girigt högmod utan samvete.
Fortsätt att stå upp för vår kristna tro, genom att leva det goda exemplet och vara kyrkan (jmf. Joh. 14:23).
Glad Pingst!
Fr. Albertus Magnus
Nordisk-katolska kyrkan i Karlskrona, Sankt Nikolaus.
Pingstdagen
Läsningar: 1 Mos. 11:1-9; Apg. 2:1-21; Joh. 14:23-31.
