S:t Nikolaus (sida 4)

S:t Nikolaus (sida 4)

Nordisk-katolska kyrkan i Karlskrona, Sankt Nikolaus – katolsk såsom kristna överallt och i alla tider tror, i enlighet med Anden, samt ortodox av rätt lära och tillbedjan. Nordisk-katolska kyrkan står i den odelade Kyrkans tro, lära och tradition, så som det var när kristendomen kom till vår del av världen.

Detta syftar på tiden före den stora schismen som traditionellt sägs inträffade år 1054 och som ledde till att Kyrkan delades i en östlig och en västlig del. Dessa delar skulle senare komma att bli vad vi idag känner som ortodoxa kyrkan respektive katolska kyrkan; en olycklig användning av begrepp – och i synnerhet som organisatoriska begrepp – då Kyrkan i sig är såväl ortodox som katolsk.

Kyrkan är en, helig, apostolisk och katolsk, heter det i den Nicenska trosbekännelsen, vilken används i såväl öst som väst. Och Kyrkan är, oavsett vad vi som människor gör, säger eller försöker förändra, en och helig. Kyrkan är inte av världen utan av Gud. Det är Kristi Kyrka.

Tillsammans med vår moderkyrka PNCC i Nordamerika, utgör Nordisk-katolska kyrkan, Union of Scranton – en kyrkogemenskap av gammalkatolska kyrkor och katolska kyrkor oberoende av Rom. PNCC är medlem i Kyrkornas Världsråd.

I Sverige deltar Nordisk-katolska kyrkan i ekumeniska råd och nätverk på de orter där Nordisk-katolska kyrkan är etablerad. Nordisk-katolska kyrkan (NKK) har församlingar, missioner och kloster i Norge, Sverige, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Ungern.

Eftersom Nordisk-katolska kyrkan har gjort det som är nödvändigt i försonande och läkande processer, nämligen backat och sökt sig tillbaka till vägskälet, före schismen, är Nordisk-katolska kyrkan allt annat än ytterligare en gren eller splittad kardel i trossen. Nordisk-katolska kyrkan står, i ett avseende, mitt emellan öst och väst. Samtidigt vill Nordisk-katolska kyrkan, så långt det är mänskligt möjligt, verka för att det delade skall bli synligt helt. I det avseendet står vi mitt i Kyrkan.

”Gammalkatolikerna (The Old Catholics) har en betydelse som inte står i proportion till sin storlek. De är en sann ’brokyrka’ (i än högre grad än den anglikanska gemenskapen som tillskrivits begreppet). De bär vittne om att det är möjligt att vara latinska eller västliga katoliker utan att vara ultramontana; de påminner om den romerska gemenskapen i sin liturgi [och] den ortodoxa i sin bekännelse”

The Old Catholic Movement av C. B. Moss, sidorna 318-319.

NKK Skandinavien står under tillsyn av biskop Ottar Mikael Myrseth

«Non nisi Te, Domine – Ingen annan än Dig, Herre!»

Nordisk-katolska kyrkans primas H. E. Roald Nikolai Flemestad

«Per timorem Domini et sancti Spiritus consolationem – Genom Gudsfruktan och stärkt av den Helige Ande.»

FÖR DEN ODELADE KYRKANS TRO
facebookShare on Facebook
TwitterTweet
FollowFollow us
PinterestSave

Fastetiden

I 40 dager fra Askeonsdag til Påske er kirkens største fastetid. De 40 dagene minner oss om at Jesus fastet i ørkenen i 40 dager. Vi kan også tenke på Israelsfolket 40 år i ørkenen. Fastetidens liturgiske farge er fiolett som er kirkens botsfarge. For de fleste av oss som har vokset opp i en protestantisk sammenheng, har fastetiden stort sett dreiet seg om navn på kirkeåret og dager. Selvsagt var dette med å faste kjent og praktisert, men ikke…

GOD BE IN MY THINKING – Mainz 2023

Sist veke var Den nordisk-katolske Kyrkja i Tyskland for andre gongen vertskap for Scranton-unionens internasjonale teologkonferanse. Temaet var «God be in my thinking – the intellectual background of the secularisation», og møtestaden var det katolske stiftssenteret i Mainz og domkyrkja der. Frå Tyskland, Italia, USA, Irland og Noreg deltok knapt 20 lekfolk og prestar til foredrag, samtalar, tidebøner, messefeiring og sosialt fellesskap kring dagsaktuelle utfordringar. I neste omgong vil tankar og planar bli formidla til kyrkjelege leiarar og kyrkjefolk på…

God be in my thinking – Mainz in February 2023

During the weekend of February 10-12th, the International Theological Conference of the Union of Scranton convened in Mainz for the second time hosted by the Nordic Catholic Church in Germany. The theme was “God be in my thinking – The intellectual background of the secularization”, following up on the proceedings from the conference in 2020. Also this year, the conference was held at the Conference Center of the Roman Catholic Diocese in Mainz, Erbacher Hof, located in close vicinity of…

Stjärnan ledde de vise männen

Fortellingen om de vise menn og stjernen over Betlehem finner vi bare hos evangelisten Matteus. Jeg tror Matteus må ha frydet seg over å kunne inkludere akkurat denne fortellingen i sitt evangelium. Her er det så mange gammeltestamentlige motiver som klinger med at den skriftkyndige Matteus kan velge å fremheve noen skriftord som går i direkte oppfyllelse, og så overlater han de øvrige til oss. Videre blir det klart at Jesus ikke bare er Israels sanne konge, men konge for…

Kristi Födelsefest

Har du lagt merke til hvor visuelt Evangeliet er, spesielt Inkarnasjonsevangeliet, det vi til vanlig kaller juleevangeliet?  Ta f.eks hyrdene på Betlehemsmarkene: De så en engel;  de så Herrens herlighet lyse om dem; de så en himmelsk hærskare. Joda, de hørte både budskapet og den himmelske hærskarens lovsang, men først så de. Deretter skyndte de seg til Betlehem for å se. Da de så Maria og Josef med det lile  barnet, fortalte de hva de hadde sett og hørt. og de lovpriste Gud for det de hadde hørt og sett. Og vismennene fra Østen…

När börjar livet?

När börjar livet? Sök svar hos Moses, Jeremia, evangelisten Johannes respektive Förelöparen Johannes samt inte minst Gudabärerskan Maria (Theotokos). Livet har varit med oss sedan skapelsens början (kreationen) och tog ett Frälsningssprång för mänskligheten i och med inkarnationen. I likhet med alla relationer till Gud, vilade inkarnationen på den fria viljan. Gud sprängde inte in i världen, utan det var genom Gudabärerskan Marias fria vilja som Han klev in (Luk. 1:38). Gudabärerskan Maria öppnade därmed den Gudomliga kontaktpassage som Eva…

Den Gudomliga Liturgien

Annandag Jul kl. 18.00 feires Den Gudommelige Liturgi i St. Johannes Døperen menighet. Denne liturgien har sine røtter tilbake til Johannes Krysostomos på 300-tallet. Den var den første liturgien som ble feiret i Hagia Sofia og er i dag fortsatt den mest vanlige i Den ortodokse kirke. Liturgien er stort sett uforandret siden det første årtusenet. Den Guddommelige Liturgien er en gjenopplevelse av frelseshistorien. Vi følger historien gjennom skapelsen, menneskets fall, Jesu inkarnasjon, korset og gjenskapelsen av verden i de…

Moderkyrkan PNCC firar 125 år

Vår moderkirke, The Polish National Catholic Church (PNCC) feirer i år sitt 125-årsjubileum. 21. september 1897 ble fader Antoni Stanisław Kozłowski konsekrert til biskop for de polskættede gammelkatolikkene i Chicago (Illinois) av biskop Eduard Herzog i Bern (Sveits) med erkebiskop Gerardus Gul (Utrecht) og biskop Theodor Weber (Tyskland) som medkonsekretorer. Biskop Antoni hadde tidligere vært romerks-katolsk prest og en periode rektor for presteseminaret i Taranto i Italia. Han var blant de mange som opponerte mot 1. Vatikankonsils vedtak om å…

Till man och kvinna skapade Han dem [1 Mos 1:27; 5:2] Granstämman 2022

Helgen 28.-30. oktober var et 40-talls deltakere fra flere kirkesammfunn samlet i DNKKs regi på Sanner hotell på Gran til vår årvisse høstsamling. Temaet denne gangen var hentet fra 1 Mos 1,27: «Til mann og kvinne skapte han dem», et tema som på en fin måte ble anslått allerede i diakon Håkon Johannes’ preken ved vesperen i Nikolaikirken fredag ettermiddag. Etter en deilig middag samlet vi oss i foredragssalen til hymnologisk aften ledet av Søvi Heggem Lundin, Anne Gunn Pettersen…

Alla helgons dag

1. november feirer kirken i vest denne viktige minnedagen (Av praktiske grunner blir den ofte feiret på den nærmest foregående eller etterfølgende søndagen). Østkirken har en tilsvarende dag 1. søndag etter pinse. Allehelgensdag skal vi på en særskilt måte ihukomme og ære kirkens martyrer og helgener, disse som sammen med alle som er døde i troen på Jesus Kristus, utgjør den triumferende kirke i himmelen. Det forholder seg slik som det også synges om i nattverdprefasjonen: «Din menighet i himmelen…
error

Önskar du att fler får läsa detta?